Hur många är inte gångerna jag stått som en rabiat och gapat med ungarna då de lyckats söndra sina saker? Hur många gånger har inte jag fått till svar, att de inte har en blek blåaste aning...De har då minsann inte rört något, de kan inte förstå att saken gått sönder, eftersom den funktionerade hur bra som helst sist de använde den...Inget av detta har jag trott på...det är ju helt klart att de varit syndabocken själv...
För några år sedan gick yngsta sonens TV sönder...Ena kvällen funkade den, följande dag var den kaputt...den var totalt stendöd! Det fanns inte en gnista i den mer. Och inget hade han gjort...jag hade mycket svårt att tro på honom just då, eftersom även hans cykel och telefon gick sönder under samma vecka! Tror barn faktiskt vi vuxna är födda utan hjärna... ;) Cykeln och telefonen kunde jag ännu begripa att han fått sönder, för det var varken första eller sista gången han lyckades med det...Gällande tv:n, ville jag nog lite tro att berodde på något annat missöde...
För ett par år sedan gick äldsta sonens dator sönder. På morgonen funkade den innan han for till skolan...då han kom hem från skolan, var den oanvändbar. Den gick inte ens att få igång! Sonen konstaterade klart och tydligt att hans fel var det inte, han hade inte gjort något...Jag höll på att tappa konceptet, datorn var endast 5 månader gammal...Denna gång tappade faktiskt även sonen lite nerver, eftersom han hade köpt datorn för egna pengar...Garantin var i kraft, så iväg med datorn på reparation. 5 veckor senare...OBS 5!!! VECKOR, kom datorn tillbaka. Det hade väl dröjt ännu längre om inte mor i huset lagt eld under baken på firman som sonen köpt sin dator ifrån. Det var andra gången i mitt liv jag "hotade" med konsumentskydd och dylika drastiska åtgärder. Men det hjälpte, eftersom de inte under de första 4 veckorna ens rört datorn, den låg i kö...under mindre än 4 dagar hade de reparerat datorn och postat den runt halva Finland! Så ibland är det bra med hysteriska fruntimmer ;)
Men fortfarande kvarstår det faktum att ingen är skyldig till att något gått sönder...Hur kan det vara möjligt? Ja,a nu börjar jag faktiskt tro på att fallet kan vara så...IBLAND... Detta beror kanske på att jag nu själv råkat ut för samma sak. Och jag lovar och svär...jag har inget med detta att göra, jag har inte sett eller rört...
Förra veckans torsdag kväll, lade jag mig i sängen och såg på tv...(jo,jo det var Desperate Housewives som rullade på...) På söndag kväll skulle jag göra samma procedur...trodde jag! Knäppte på tv:n, skulle precis lägga mig i sängen då jag hör ett jävligt ljud. Det gnisslar, skrapar och knakar...och ingen bild kommer i tv:n, det står endast att jag ska lägga in dvd skivan... Tv:n har inbyggd dvd box, och skivan visste jag att fanns där. Det gjorde den, prövade lägga in den på nytt om och om igen, likaså 100 andra dvd skivor jag prövade med...Utan resultat, det bara skrek i ett från den jävla apparaten. Så nu var den sönder med, utan förvarning...och jag har mina kvällar förstörda :( Största dilemmat nu är ju: Hur kan den ha gått sönder??? Jag har inte rört den sen den funkade sist, och tyvärr så är jag den enda i familjen som använder denna tv... Ofattbart...spökar det eller...
Kommer väl aldrig att få svar på hur vissa saker går sönder, kanske de bara blir gamla och inte orkar mer. Men att de från en stund till en annan bara slutar funktionera, utan att någon gjort något, låter lite märkligt... Det enda jag vet är att samma dag äldsta sonens dator gick sönder, och dagen efter att "min" tv var sista gången hel, torkade jag damm från ifrågavarande apparat. Kan inte minnas om jag råkade göra det den dagen yngsta sonens tv gick sönder...Nog för att jag avskyr att torka damm, så tror jag inte jag är så våldsam och hårdhänt de gånger jag gör det...men vem vet, kanske jag själv har orsakat mina egena huvudbryn under åren... ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar