Fredag...

Fredag och jag är här igen. Tydligen tycks min tid räcka till på fredagskväll för att sätta mig ner och skriva... Antagligen rinner all stress ur mig och jag känner mig lycklig med en arbetsvecka i bakfickan och hela familjen samlad några dagar framöver. Börjar nog mer och mer tycka om dessa fredagar, de innebär så mycket mer i dags läge, nu då jag väntar hem mina familjemedlemmar. Och det övervinner nog allt det övriga  en "vanlig" fredag gjorde förut.

Visserligen har nog denna fredag även hunnit medföra vissa tråkigheter också. Eller tråkigheter låter väl för lindrigt, vi kan kalla det fanskaper istället...För 4 timmar sedan hade jag nog mest lust att svära och domdera allt vad jag orkade!Men det hade inte hjälp, vi hade inget annat val än tacka och ta emot. Så som vi människor oftast hamnar att göra...inse att detta är kalla fakta och så är vi glada och nöjda. Men hur glad kan man vara efter att man hamnat att betala en bit över 1000€ för en jävla satans helvetes bil remont??? Och det värsta av allt...de fick inte allt fixat idag, så bilen skall tillbaka till verkstaden om en vecka... Jag tror jag blir galen!

Om en vecka ja...inom denna vecka går vår besiktningstid ut, så alla vet väl slutresultatet...Det blir back, eftersom vi inte hinner få det sista fixat på bilen innan vi måste "visa upp" den. Så det betyder att vi måste plocka fram lite pengar igen, och jag bara JUBLAR! Nog är det tur att vi har dessa plåthögar som slukar våra pengar, som ser till att vi tar oss från plats A till B, i samma veva dom suger våra plånböcker torra. Och ju mindre det finns i plånboken, ju mer suger dom av oss. För att inte tala om då man öppnar tankkorken till denna härliga mojäng på fyra hjul...man riktigt ser hur den njuter av att svälja bensinet, lika mycket som jag hatar att se pengarna som försvinner av mig. Usch vad jag hatar bilar just nu i denna stund...Men en bil behöver man!

Tack och lov behöver vi endast en bil, tack vare att jag jobbar hemma. Och bara denna episod vad gäller vår plåthög är över för denna gång så hoppas jag det bara är att tuta och köra igen några år framåt. Visserligen kan mycket hända på ett år, eller så händer det ingenting...

April 2012 var jag ett par gånger till tandläkaren. Inget underligt med detta, alla besöker väl tandläkaren nu som då. Eller så som mig...endast vid MYCKET AKUTA behov, då när värken är som värst :) För tandläkar mottagningen har nog samma tendens som en bil...Så länge allt är i ordning är det ok, men gud nåde då det börjar krångla, och du måste besöka denna mottagning, ja, då kostar det. Och det kostar skjortan...Då det gäller bilreparationer, då får du ett kostnadsförslag, och räkningen då arbetet är gjort. Vad gäller tandläkarbesök, får du inget kostnadsförslag, utan räkningen kommer som en stor överraskningen i efterhand. Men i vår lilla kommun, där planerar dom, dom ser till att inget blir glömt, allt de debiterar för skall vara noggrant igenom gått. De planerar i över 1 år...

För två dagar sedan fick jag min tandläkar räkning från 2012. Hamnade läsa räkningen några gånger innan jag förstod att det verkligen var min. Jag kunde ju inte förstå att det kommer en räkning från tandläkaren just nu, NU då jag igen är i behov att besöka denna instans. Ett par veckor sedan började några av alla mina dåliga tänder krångla...Exakt samma tänder som jag fixade i april 2012! Eftersom vår tandvård inte mera har möjlighet att kalla en på kontroll en gång i året, så gör dom det säkert indirekt via en räkning. Då räkningen kommer ett år senare då blir man påmind om att ens tänder bör fixas...har de måntro någon garanti, eftersom senaste "lappningarna" nu gett vika? Skickar de räkningen över ett år senare och samma tänder behöver lappas igen, kan de gott se sig i baken och vänta på sina pengar...Har just betalat en dyr bilremont, och mina tänder sitter trots allt kvar i käken, så tar ingen stress över att betala räkningen. Antagligen har jag väl ett års betalningstid...Usch vad jag hatar tandläkare just nu...

Verkar mest pessimistisk just nu, trots att det är fredag. Men nu börjar nog humöret svänga. Medan jag suttit här och knapprat på tangenterna har jag haft fler avbrott och hunnit med en god fredagsmiddag och bastu. Yngsta sonen är på ön, vilket betyder att han är nästan hemma, trots att han lyser med sin frånvaro, men han är nära <3 Gubben har lagt eld i takkan, hör hur det sprakar och några ljus brinner, doften av skärgårdslimpa  som gräddas i ugnen känns i hela huset... Herregud...dom har jag nästan glömt...hoppas dom inte är brända... så nu blir det tack och hej =)