Det löser sig alltid, på ett eller annat sätt, jag ger mig inte, jag försöker med alla tänkbara utvägar för att få mitt "problem" löst...oftast löser det sig, det kan ta sin lilla tid, men jag ger mig inte...
Vi tycks ha en tendens i vår familj att saker och ting inte alltid är "up to date", då syftar jag till saker som vi inte kollat upp innan just någon dag före vi skulle behöva dylika saker... Reagerade på att jag sitter och skriver VI...vad som är verklighet är JAG... JAG har ingen som helst koll på om vinterkläderna från ifjol passar åt mina söner, eller om shortsen blivit för små sen förra sommaren... Efter varje årstid "plockar "jag bort allt, och lever i den goda tron att allt passar om ett år igen... Har minsann insett att det inte är så... Vad beträffar mig, så kan jag inte förstå hur jag fortfarande växt ur kläderna, jag är minsann inte i "växande ålder" mera...det måste vara fel på något annat... ;)
Eftersom det visar sig att det mesta blivit för smått under året, står jag handfallen då mina söner, oftast en vecka eller i värsta fall ett dygn före, behöver något som jag till min fasa inser att de vuxit ur under året... Och vi bor ju inte mitt i stan, vi har inte butiker med det bredaste sortiment då det gäller kläder eller övrig "utrustning", så vad skall jag göra... Då det gäller bara en sak, hoppar jag inte i bilen och kör till Åbo, det har jag varken råd eller lust med... Nej, då börjar djungeltelefonen fungera...
Oftast har någon bekant råkat ha just den grejen vi behöver, det kan vara fråga om allt från kläder, skoplagg, idrottsutrustning och cyklar...Cyklar har vi minsann köpt åt vår yngre, han brukar förbruka 2-3 cyklar per år...Han "äter" cyklar, så det har varit bra att vi fyndat begagnade åt honom, skulle aldrig haft råd att hålla honom med en cykel annars...;) Även gällande andra grejer, tycker jag man gott och väl kan köpa begagnat så länge barnen är i växande ålder, och för vår del har vi haft bra tur då det gällt skridskor, skidor och allt möjligt i kläd väg...
Men nu höll det på att bli panik, trots mina fler dagars evinnerliga jakt... Vår äldre son behöver skridskor till nästa vecka då dom skall skrinna i skolan... Nu visade det sig mycket svårt att hitta begagnade i så stor storlek som han behöver, det är helt förståeligt, vem skulle göra sig av med skridskor du själv behöver och din fot har slutat växa... Jag var säker på att min bror skulle ha haft ett par vi kunde ha fått låna, men nej... så jag fortsatte fråga runt...min son tyckte vi skulle "stritta till stan" och köpa, men det tyckte inte jag med tanke på att jag vet att de få gånger han kommer att använda skridskorna så är det inte resan värd... Förra veckoslutet fick jag äntligen "napp"...en bekant hade ett par som var överlopps, oj vad skönt :)
Tyvärr hittade hon inte skridskorna, trodde hon redan sålt dem vidare...så nu var jag desperat igen och sonens nerver höll på att ta slut... Som på beställning ringde min svärfar till min man och undrade om han vill komma med som sällskap då han skall till Åbo :) Vad bra, nu får vi skridskor åt sonen!! Antagligen hade min man följt mycket noggrant med min jakt på skridskor, eftersom han själv genast konstaterade att han kan se om han hittar skridskor...Jag blev nästan stum, min man avskyr att gå i butiker, än mindre vill han handla...för en gångs skull förstår jag honom, för jag tycker inte heller om att göra dom där stadsresorna! Så nu skulle han offra sig, han visste väl vilket liv det skulle bli i huset nästa vecka om jag ej funnit skridskor...
Nu gällde det bara att få rätt storlek, vi hade varken tid eller möjlighet att misslyckas med det. Vi resonerade att den storleken som verkar bra på min mans fot, så väljer han en nummer större. Nu fick jag äntligen chansen att klämma in med repliken han alltid säger åt mig då jag åker till stan: KÖP INTE NÅGOT DYRT SEN...;) Och det löd han till punkt och pricka, han kom hem med skridskor, som passade perfekt åt sonen och super billiga var dom, så nu är hela familjen glad igen, båda killarna for t.om och skrinna igår kväll 2h...
Som jag skrev, allting löser sig alltid :) Hur den här historien hade slutat om sonen meddelat behovet av skridskor först dagen före...Det vill jag inte ens fundera på...

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar