Först sliter man och gnor på en hel månad, för att få sin lön. Man börjar räkna dagarna till lön, långt före den egentligen infaller... Dagen före är man redan på rätt så bra humör, och på själva lönedagen är humöret strålande, livet ler igen, allt känns bra...redan innan dagen är slut är man på dåligt humör igen, efter att man betalat sina räkningar...Man sitter och ser hur lönen bara minskar och minskar för varje räkning man knäpper in, och då allt är betalat är det bara att konstatera att det som blev kvar skall räcka till mat...och inget annat...Så nu är det bara att slita o gno igen 4 veckor för att få uppleva samma procedur igen!!!
Visst är det skönt då man får bort räkningshögen, men då den tyvärr fylls lika snabbt igen...Och tänk om det kunde bli lite mer kvar av lönen än det som går till matuppköp...Har man lyckats få ihop sparat lite nu som då, ja då minsann är det något som går sönder som behöver förnyas, eller så måste bilen på remont...Så är man där på startlinjen igen! Och inte vinner man på lotto heller...;)
Inte blir man glad av att betala räkningar, än mindre att skriva om dom, så nu slutar jag "babbla" om dom... Nu skall jag ta itu med mina söner, vem av dom som skall gå ut och skotta snön som kommit ner inatt! Gubben är på jobb, så han slapp undan det, min rygg säger nej till att skotta snö, så nu faller det på pojkarna. Efter första gången jag frågade imorse, tyckte den äldre att den yngre skall göra det, och förstås tvärtom då jag frågade den yngre... Nu kvittar det mig vem av dem som gör det, det får dom jämnt strida om själva, börjar dom strida mycket, slänger jag ut dom båda, så kan dom skotta halva gården var...utan betalt, det har jag inte råd med, jag har ju betalat räkningar idag...:)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar