Så har vi den normala vardagen här igen, vanlig arbetsvecka framför och skolan har börjat för pojkarna. Rätt så skönt måste jag erkänna, visst är det skönt med långa skollov och lediga dagar men nog rullar det bättre på med ordentliga rutiner. Nog för att det säkert tar ett dygn eller två före allt normaliserar sig och alla i familjen har hittat den rätta dygnsrytmen...
En positiv sak med vardagen är att posten fungerar, fick två efterlängtade brev idag! Vår yngsta son tappade sin telefon förra veckan, den hittades tyvärr aldrig så vi var tvungna att beställa både ny telefon och sim-kort. Och till min lycka kom både telefonen och kortet hem med posten idag :)
Under 6 dygn har nu yngsta sonen varit utan telefon, han har klarat det hur bra som helst, men gudars skymning vilken panik ångest det varit för mig... Var är han, tänk om det hänt honom något, han kan ju inte ringa om han behöver hjälp... o.s.v... I vanliga fall ser jag telefonen som en apparat du kan hålla kontakt med dina vänner och familj, så det är underligt hur jag bara ser framför mig att sonen skulle råka ut för något hemskt just dessa få dagar han är utan telefon... Jag har svårt att intala mig själv att skulle han behöva ha kontakt hem så finns det säkert en telefon inom en armlängd han skulle få låna...;)
Jag bara inte begriper hur mina föräldrar klara sig då jag var ute på världen och dom inte hade någon möjlighet att få kontakt med mig. Fast jag anser nog att det är på gott och ont det här med telefoner, dagens barn behöver inte ta så mycket ansvar, t.ex missar dom en buss, ja, då ringer vi hem... Vill dom bli senare ute en överenskommen tid, ja, då ringer vi hem... Har dom inget annat att göra, ja, då ringer vi hem...Och mamma o pappa betalar för allt detta nöje...;)
Jag är i alla fall tacksam för att mobil-telefonerna finns, jag är en mycket lugnare mor då jag vet att jag kan nå mina barn när som helst, vilken tid på dygnet!!! (...mina barn kanske inte gillar det...)
Jag var tvungen att ringa till Saunalahtis kundservice för att få sim-kortet aktiverat, och till min stora belåtenhet kom jag genast fram och fick betjäning omedelbart :) Jag finns säkert på en "svart lista" i deras register,därav den snabba betjäningen... För några år tillbaka så ringde jag dit för att spärra vår äldsta sons telefon, då var jag nästan 2 timmar i "kö"... Stackars kille som sen äntligen svarade, han får säkert psykolog hjälp än i denna dag, för jag sparade minsann inte på mitt dåliga ordförråd då!!! Eftersom dom var så "givmilda" med sin kundservice denna gång så kunde jag t.om erkänna att jag är dum i huvudet och fattar inte hur jag skall aktivera sim-kortet direkt på nätet, trots deras mycket utförliga beskrivning i brevet som medföljde sim-kortet...(...antar att dom glömt någon liten viktig detalj eftersom jag inte begrep mig på det, för dum i huvudet är jag ju inte ;)...) I alla fall så svara gossen i andra ändan att få se om jag kan hjälpa dig, ifall jag inte är lika dum som dig...ironi eller...
Men han fixa det så slutet gott, allting gott... Sonen nöjd för att han har telefon igen och mamma nöjd för att jag kan "trakassera" honom dygnet runt :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar