Dela med sig till andra...

Detta inlägg kommer att handla om irritation igen...Det verkar som jag bara gnäller på saker och ting, men det är väl bättre att jag skriver om mina irritations-moment än att jag låter det gå ut över någon annan...Eller avreagera mig på Facebook...Rätt så skönt att ha en blogg där jag kan avreagera mig...

Facebook...ja, det är det som irriterar mig nu... Absolut en "grupp" jag inte skulle välja bort, det finns så mycket positivt med FB, jag har så mycket att glädjas åt och tacka denna "uppfinning" för! Har dagligen nytta av den, har "hittat" många vänner jag inte haft kontakt med på fler år, en massa seriös information om vad som händer/ordnas här på vår lilla ö...

Då jag själv gick med i FB så var jag eld och lågor, tyckte det här var en "häftig" grej, tänk att hålla kontakt med folk runt om i hela världen, dagligen... Varje gång jag öppnade FB och såg att jag hade nya vänförfrågningar kände jag glädje...Glädje över att så många vill vara vän med mig... Visste inte att jag hade så många vänner... "Vänner" jag inte räknat som vänner förut, "vänner" jag knappt pratat med, "vänner" jag inte ens visste vem dom var... Men alla förfrågningar godtog jag... Oj, vilken mängd vänner jag småningom hade...

Inom senaste månaden har jag raderat bort över 100 vänner i min vänlista, och skulle jag vara riktigt "kall" så skulle antalet minska radikalt ännu...Vissa "vänner" hänger kvar ännu, trots att de aldrig ens skrivit så mycket som en punkt i min logg eller på mina status- uppdateringar, men det är fråga om personer som "berör" mig personligen, utöver Facebook! Alla ni andra som bara valt mig som vän, endast för att vara nyfikna vad jag skriver...ni har tyvärr blivit raderade!

Jag ser ingen ide´att vara vän med någon jag knappt känner, jag får ingen glädje av att läsa vad de sysslat med, så anser inte att de personer heller behöver läsa min logg, jag begriper över huvudtaget inte att man skickar en vänförfrågan åt människor man aldrig haft kontakt med innan FB... Är det sedan frågan om nyfikenhet, eller en tävlan om vem som har mest "vänner" på FB så vet jag inte... Då jag ser på dagens ungdom, har de flesta upp till 600-800 vänner.... Visst är ungdomarna mer sociala än oss vuxna. Och jag har ett helt annat överseende då det gäller ungdomar, det är helt coolt att ha 600 "vänner"... Men som vuxen antar jag att du redan "benat" ut vem du är vän med, vem som hör till din bekantskapskrets, vem som är "obligatorisk" att ha som vän, men utöver det så......

Nu vill jag absolut inte döma någon, för mig får ni skriva  ner / kommentera / acceptera-skicka vänförfrågningar hur mycket ni vill, ni betyder lika mycket för mig ändå :) Jag har redan "rensat"  i mitt arkiv och hållit mina RIKTIGA VÄNNER kvar, vänner jag kan prata med öga mot öga, vänner som jag har, även fast Facebook inte fanns!!!

Vänner som inte skriver om sina "riktiga" problem på FB, inte vill argumentera med sina "vänner" på FB, vänner som ringer mig / kommer fram till mig och prata, ni är mina VÄNNER... Bilden som ni ser nedan har jag "lånat" av min vän, bildtexten är så sann, så sann... Hoppas alla skulle följa den...

Hur blev vi vänner då vi var unga...Hur hanterade vi konflikter...Hur uppehöll vi vår sociala kontakt...? Allt detta skötte vi utan dagens teknik, och tyvärr måste jag konstatera att det var bättre förr...!!!