Det har varit lite dåligt på den fronten de senaste veckosluten...Yngsta sonen har ny flickvän på gång, så några helgar såg vi inte skymten av honom, förutom då han hämtade hem klädkassen, för att endast visa sig då det var dags att packa väskan på söndag kväll. De gånger det behagade att vara hemma då hade vi program med gubben, så då gick vi också om varandra. Den äldre har ett system att han i princip kommer hem vartannat veckoslut, men det systemet verkar inte riktigt funktionera...i hans ögon JO, i mina NEJ ;)
Denna helg var det meningen att han skulle komma hem... Förra söndagen kom han på att han skulle på ett möte...ungen kör hem från Ekenäs, är hemma en halv timme innan mötet och en timme efter mötet, och tillbaka till Ekenäs igen. Inget fel i detta, som bonus hämtade han hem lite byke åt mig. MEN, att han sen resonerar att den en och en halv timmes vistelse räcker för att säga: jag var ju hem, så nästa helg kommer jag inte. Så där är han nu...Tack och lov kan jag ännu "kräva" av vår yngre gällande hur han kommer och går...så han och flickvännen lovade att de skulle vara hos oss denna helg :)
Har bäddat rent i sängen åt yngsta sonen, städat och feijat, planerat en av hans favoriträtter till kvällsmål idag. Försöker faktiskt fixa sån mat på veckosluten som jag vet att pojkarna gillar, bara för att de inte ska glömma sin gamla mor ;) Då jag äntligen avslutade alla dagens måsten, satte jag mig ner och väntade på att sonen med flickvän skulle komma. Han blev hos henne då han kom hem från Karis. Klockan 19.00 ringer han... Måste vi komma idag? Vi sku inte orka köra, vi kommer hellre imoron... Mitt hjärta sa: NEJ, nu tammetusan hoppar ni på den där jävla mopeden och lagar er hit ögonaböj!!! Jag har faktiskt väntat 5 dagar på att få se dig!!! Men det som kom ur min mun var: Nog går det riktigt bra, bara ni kommer hem mitt på dagen så att jag hinner få ditt byke torrt till söndagen. Ni ska ha det så bra...Där rök mitt motto om att jag kan "kräva" en hel del av vår yngre ;)
Så här sitter jag och min man...vad roligt! Honom har jag ju inte sett så ofta den senaste tiden, så vad häftigt att han är hemma idag. Vi har ju säkert en hel massa att prata om, då vi knappt diskuterat med varann de senaste veckorna...Så vilken lyckträff att få kvalitetstid med min man, vi kan ju ta favorit i repris, och prata samma sak vi pratat om och om och om igen sedan dagen vi blev här hemma på tumanhand... ;) Fast vem vet, kanske vi har något att diskutera om, för verkligheten är ju den att vi mest sitter framför varsin dator på kvällarna, så gör vi även nu... :D
Det planerade kvällsmålet fick jag skippa, eller skjuta fram tills imorgon kväll, då HOPPELIGEN två ungdomar befinner sig inom våra fyra väggar. Jag lovar...de befinner sig nog, försöker de slingra sig ur med att komma hit imorgon, då söker jag dem personligen ;) Visste inte vad jag skulle kocka åt bara mig och min man, så det fick bli pizza. Ingredienser till det finns alltid i mina skåp, jag bara älskar pizza. Kunde äta det fler gånger i veckan, och fyllningarna kan man ju variera för varje gång, så en pizza blir aldrig tråkig!
Inte ska denna helg bli tråkig den heller, tack vare motgångar vad gäller mina barns hemkomster. Måste bara inse att det är så nu...mina barn kommer och går! Får väl vara glad för alla de stunder de ännu kommer hem :) Det enda som ingen får förstöra för mig denna helg är mina sovmorgnar! Herregud hur jag ska sova! Efter att jag sovit ordentligt, tänker jag inte göra ett skvatt. Denna helg tänker jag bara vara ledig och njuta, och göra just det jag känner för stunden!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar