Sista veckan i maj...

Ser att det inte blivit så många inlägg senaste tiden, bloggtorka kallas det väl här i bloggvärlden...Ett passande ord egentligen, för mitt liv har varit så himla torrt den senaste tiden att jag inte ansett att det funnits något att skriva om. Men om jag nu skulle få ihop ett litet inlägg med vad som hänt de sista veckorna i maj månad, så att jag nu har något arkiverat från denna period :)

Det som etsat sig bäst i minne från sista veckan i maj var att jag fått sätta mig till färdigt dukat bord hela 4 gånger under en och samma vecka :) Jag är inte bortskämd med att gå ut och äta, eller beställa hem mat. Finansieringen vill inte riktigt räcka till det...så de få gånger jag blir unnad att äta utan att jag själv måste kocka, så är en höjdpunkt för mig :D

Högtalaren på bilden LÄR inte ska kopplas här hemma...

Första gången var torsdagen 22 maj...då var det nog inte någon gourmé middag vi talar om...Om inte vi frågar min äkta hälft..."middagen" bestod av en äckligt flottig hamburgare på Hesburger. Det anser ju min man att är en fem stjärnig restaurang. Herregud, då skall ju majonäsen rinna längs mungiporna, för SÅ gott är det... Han var överlycklig denna torsdag, då vi var till Karis för att söka hem yngsta sonens alla saker från hans internat. Det gick inte som sist vi besökte Karis, då vi kom så tidigt på morgonen och Hesburger var stängt. Vi hamnade att fara med släpvagn efter sonens saker eftersom ungen införskaffat sig en soffa (för 10€, så det var väl ett bra köp...), då vi kom fram till internatet insåg vi att vi nog behövt en släpvagn oberoende om sonen köpt soffan eller ej...Herre du milde hur sonen samlat grejor på sig under ett år! Och då bor han i ett futtigt litet internat rum. Då jag förde honom till skolan i augusti ifjol hade han två kassar med sig... Då vi såg högen utanför internatet, var jag beredd på att min man skulle explodera...men, men, han visste ju att han skulle få klämma in hamburgare, så allt gick lugnt och tror bestämt han visslade på vägen hem :D

Måste i detta skede tacka en annan klok förälder, som har erfarenhet och fick mig att förstå att man inte behöver ta en arbetsdag ledig för att söka barnens saker från internatet. Man kan göra det på en kväll :) Skulle ha sett vackert ut då jag åkt iväg ensam en dag, skulle packa en släpvagn och fästa allt...Sonen skulle ju själv ha varit i skolan...I och för sig, har jag aldrig kört bil med en släpvagn bakom, så antagligen hade den resan slutat innan jag kommit bort från vår gård!

Söndagen 25 maj...då var det dags igen! Då var det den stora dagen då vi föräldrar äntligen var bjudna hem till sonens och hans sambos gemensamma hem :) Så iväg till Ekenäs, med en liten klump i magen över att måste inse att sonen gått framåt i livet. Väl framme var jag nöjd över att se att ungdomarna format sitt egna hem. Lokalen är tyvärr lite äldre och "i sämre skick" en den sonen hade, men hyran är billigare och som studerande/tjänstgörande har man inte råd att vara kräsen. Som de själv sa, de kommer ju inte att bo resten av sitt liv i denna lokal. Jag hade symaskinen med, de ville ha en gardin och ett skynke sytt. Var glad att jag fick "delta" i deras inredning :) Sonens sambo har en innekatt, så nu får han förbereda sig på att ha ett husdjur 24/7 innan han skall skaffa sin hund ;) De planerna tycks nog inte rinna ut i sanden...sonen visade vad han redan införskaffat...ett koppel, klosax och några leksaker. Så nu är det bara hunden som fattas...och många långa nerver :D

Snurre Petter = Snurris <3

Efter "huse synen" tog vi oss en tripp till Santa Fé där vi skulle träffa sonens svärmor, och äta tillsammans. Super god mat, skönt att sitta ute i skuggan och äta, då solen gassade på från klarblå himmel. Kaffe och dopp blev vi bjudna hemma hos svärdotterns mor, så nu har vi äntligen fått träffa henne och hoppas att det blir många fler besök :) Vi (jag och sonens svärmor) har varit "vänner" på FB en tid redan, det är ju så det funkar...så nu är det trevligt att ha ett "ansikte" på en ny vän :D

Efter att jag knappt hunnit smälta all den goda maten från söndagen så var det dags på måndag kväll igen. Då bar det iväg för en sammankomst med alla dagmammor från vår ö, för en avslutning på våren :) Vi samlades på Söderlångvik Gård, som gjort en stor ansiktslyftning denna vinter och nu kan man beställa middagar där. Måste lite skryta och göra PR, firman min man jobbar åt har fixat renoveringen :D God mat och trevlig samvaro medförde kvällen. Tyvärr vill det bli så att vi grupperar oss då vi samlas :( Tre gamla kommuner som blivit en gemensam...Vilket resulterar att vid borden sätter vi oss "kommunvis". Vi tar tryggheten före osäkerheten, trots att vi alla känner varann och jobbar med samma sak, så samtalsämnen borde inte ta slut :) Nå, vi har ju många år på oss ännu att ändra på detta! Denna kväll går även att notera...det var säkert + 15 då vi åkte iväg, jag tog inte ens en långärmad med mig...då vi kom hem 3 timmar senare var det säkert närmare minus grader...yllesockorna rök fram i hast!!!

Sista måltiden var senaste lördag. Då var vi bjudna till grannen, vars dotter blev utexaminerad idrottsledare.
Stående bord med salt/söt buffe, super gott! Måste nämna...denna grannfru borde satsa på konditori! Hennes kakor är så fruktansvärt goda, alla tillställningar finns det nya varianter, och alla är så goda att man kunde "die for them" :) Deras yngre son gick ut grundskolan, och det är en stor milstolpe även det. I alla fall om jag ser tillbaka på mina egna söner och deras tid i grundskolan. Så det fanns orsak att fira :D Första gången på 10 år som inte jag fått uppleva Den Blomstertid Nu kommer...Därav kanske jag inte riktigt fattat att det är sommarlov, det är som om något skulle saknas... Ingen sång och inga betyg...

God buffé hos grannarna :)

SMASKENS :D

Men visst har jag väl märkt att det är sommarlov!!! Jag har ju en härlig individ som surrar runt mig nu i några månader. Har har varit hemma nu snart en vecka, och det märks! Nu tammetusan har jag byke i mängder, en som behöver mat jämnt hela tiden, en som aldrig slutar prata, en som lämnar efter sig var han än går fram. En som hela tiden har tusen järn i elden, en som får lite liv i denna familj, en som får mig att känna att jag är en mamma på heltid igen, en som bara gör mig så glad att han finns där och surrar, en som vuxit till sig under ett år, en som var glad idag efter sin första sommar-jobbs arbetsdag, en som klarat av ett skolår utan ett enda samtal hem från skolan på hela skolåret!

Mamma betalar... <3

Behöver en mammas hjärta mer? Lite god mat nu och då...och egna barn som mår bra och har hela livet framför sig? Vet inte vad ni andra behöver, mitt hjärta är rätt så rofyllt just nu <3