Spela sina kort rätt...

Jag har alltid tyckt om spel, både kortspel och sällskapsspel... Utöver att det är roligt, är det även ofta ett trevligt sätt att umgås med sina vänner. Tyvärr blir det alltför sällan att plocka fram ett spel eller kortpackan... men de gånger det händer brukar det gå inpå småtimmarna innan man kan sluta.

I kortspels väg är vi rätt så enformiga med min man, vi kan något enstaka spel...men vi kan ett som vi båda gillar,och spelar det gärna, men tyvärr är det inte så många i vår bekantskapskrets eller rättare sagt vår generation som kan detta spel. Spelet är mariage...för er som absolut inte vet vad jag pratar om, så har säkert de flesta av er som småbarn, suttit och sett på era föräldrar eller mor och farföräldrar som spelat detta kortspel. I alla fall gjorde jag det...jag satt alltid med vid ett hörn, och följde med det intressanta spelet, oftast fick jag vara den som skrev upp resultaten ;) Jag hade en mormor som absolut ville lära mig detta spel, och visst ville jag det själv...:) Vi spelade två-mans mariage med henne, vilket skiljer sig från att vara 4 spelare, men hon lärde mig även det... Och bra lärde hon mig, då allt fanns kvar i mitt minne då jag blev vuxen och skulle spela det igen... :)

Trodde väl aldrig någon annan kunde detta spel, inte ens min man hade spelat det, trots att hans föräldrar alltid spelat och ännu spelar mariage...Men hör och häpna, till vår glädje råkade ett par i vår närmaste vänskapskrets kunna samma spel, och de gillar att spela :)  Då blev det dags att lära upp gubben min...Och han lärde sig, så nu har det blivit många spelkvällar under åren med våra vänner och med mina svärföräldrar! Tror bestämt jag skall lära mina barn detta kortspel, för att föra traditionen vidare...Och det är faktiskt en finsk tradition, för då jag googlade för att se hur man stavar mariage, kom det fram på wikipedia ett detta är ett finskt kortspel, och det hade inte min mormor berättat för mig...alla dagar lär man sig något nytt :)

Min man delar inte min entusiasm vad gäller spel, kortspel och VISSA sällskapsspel spelar han nog, men inte är han den som skulle föreslå en lördag kväll att familjen skulle sätta sig ned för att spela... ;) Men en aning medgörlig har han varit under åren...han har ställt upp på vår bröllopsdag!

Jag tycker ju om att lösa korsord, så ett av mina favorit spel är Alfapet :) Kunde spela det spelet fast vareviga dag, men då ingen vill spela med mig...Äldsta sonen ställde upp nu som då, tills han kände sig besegrad av sin mor ;) Skämt och sido, han var lika duktig som jag, om inte duktigare. Så då jag inget annat val hade, fick gubben ställa upp... Tills han fick nog...och sa nej, men inte på vår bröllopsdag...då lovade han alltid spela Alfapet med mig, och det har han gjort... har jag en snäll karl, eller... ;)

Utöver allt detta, har jag ännu en sak jag älskar att göra...som jag tyvärr inte har tid eller rum för! Jag älskar att pussla :) Ju mer bitar och svårare motiv, desto mer givande! Förr, då jag ännu hade tid över för att pussla, var det ett jäkla ståhej för att hitta en skiva som underlag, forsla skivan hit och dit, damm samlades i lager på pusslet ifall det blev och ligga en längre tid... Men nu har tekniken gått framåt, tack och lov. Vår äldre son delar mitt intresse för pusslande, så förra julen köpte vi en pussel-matta åt honom. De finns i olika storlekar, det sonen fick rymmer 3000 bitar, måste ju vara ett stort eftersom pussel med 1000 - 3000 bitar ger den största utmaningen för oss :) Mattan rullas ut var som helst, bara att bygga på. Då man vill avsluta byggandet, rullar man ihop den till ett litet "rör", som inte tar något extra utrymme vid förvaring. Nästa gång vi vill pussla är det bara att rulla ut mattan igen och alla bitar som blivit byggda ligger på sin plats. SUPER!!!

Så nu kliar det i fingrarna åt mig, fick ett pussel till julklapp av vår yngre son, och jag är förvånad att jag klarat av att hålla mig så här många dagar utan att ta tag i pusslet...har på känn att jag nog tar fram det efter nyår, har ju hela nästa vecka på mig att pussla. För har jag semester, ska jag väl spendera det med att göra saker jag tycker om istället för alla måsten... ;)