Hej och hopp...här igen och skall försöka få ihop något...har inget nytt att berätta, och ej heller har telefonen ringt med ett främmande nummer, och snart har en vecka gått, så börjar känna mig lugn. Har visserligen inte funderat på min lilla ovälkomna gäst överhuvudtaget...har haft fullt upp med att fundera på andra tråkiga och slemmiga saker...
Alltså på riktigt...hur mycket snor, ja,a rent ut sagt snor... ryms det i näs kanalerna på en människa? Och vad är det som händer inne i huvudet på en då man har en ordentligt rejäl flunssa? Mitt huvud känns som en fotboll, en fullpackad sådan, för i vanliga fall känns ju mitt huvud betydligt lättare, så det betyder väl att det är rätt så tomt där inne...men nu är det nog långt ifrån tomt...det börjar vara trångt där inne med "saker och ting" som borde hitta sin väg ut.
Ja visst jag har en jävla flunssa, men jag klarar mig, gör väl inte mer än jag måste, försöker orka igenom arbetsdagen, och sen är det that´s it...Nätterna är nästan värst, då jag vaknar av att jag är så täppt i näsan att jag får en känsla av att jag inte kan andas. Så tack och lov finns det näs-spray...utan detta hjälpmedel hade jag nog börja bete mig som en sjuk karl. Men inatt var det nära...riktigt fruktansvärt nära...jag vaknade, kände att jag inte kunde andas via näsan,men var ju väl förberedd...hade näs-sprayet på nattduksbordet. Men till min fasa var burken tom...jag fick en liten puff i ena näsan, som hjälpte så att jag kunde slappna av innan jag greps av en panik känsla...Så idag morgon var det nödsamtal till mina föräldrar, att de skulle fixa åt sin dotter mer spray...Herregud, då jag skriver detta låter det som om jag skulle vara värsta medicin "narkomanen"... ;)
Orsaken till "nöd-samtalet" var det att jag ju nästan aldrig nuförtiden har tillgång till bil under de normala öppethållningstiderna för de flesta instanser. Fram till denna vecka har jag haft möjlighet att låna sonens bil, men TACK OCH LOV har även han börjat jobba...Så nu har jag blivit "av med" 2/3 av karlfolket i huset ;) Nu är det bara jag och den yngsta kvar under dagtid, och vi räknar veckor tills det här lärare-mamma-elev-son stadiet upphör, och vi får återgå till det normala mamma-barn förhållandet :) Har på känn att vi kommer bättre överens från och med 2 juni 2013!
Nå, min far hämtade näs-spray, så nu har jag inkommande natt tryggad :) Jag hoppas att då jag vaknar imoron morgon att mitt huvud mer skulle kännas som en uppblåst tennis boll,så att mina icke existerande hjärnceller har en plats där dom kan bygga bo, den dagen dom vaknar till liv... jag hoppas att fotbollen skulle ha gått på semester...men jag tvivlar...för inget av det där jävla snoret har ju kommit ut någonstans...det festar på mellan min hals och näsa...dit långt bak irriterar det på, men har inte hittat utgången än... Men förr eller senare skall det väl ge sig...men tack vare detta snor hamnade jag idag att hoppa över en annan behandling som jag verkligen varit i behov av...
Se, det är bara att konstatera...ju äldre man blir, desto mer krämpor får man! Har någon/några muskler totalt fastspända på vänstra sidan vid skulderbladet. Måste klargöra att det knappast är fråga om muskler...för något sådant kan väl inte finnas på denna kropp...det måste nog vara någo fettknölar eller liknande som klumpat ihop sig... Har nog haft det fler månader redan, men vem ger sig i första taget...Dagen kom då jag fick ge mig, så var förra veckan på massage. Och det var det värt...klart att jag inte blev återställd av ett besök, men kände i alla fall att det var behövligt. Så idag hade jag inbokat en ny tid, men hade inget annat val än att avboka tiden :( Visste att jag inte klarar av att ligga i en massagestol med huvudet neråt, i synnerhet med den snormängden som hyrt in sig i mig under de senaste dagarna. Den panik jag redan fantiserade mig att hamna i, då jag ligger där och inte kan andas via näsan...såg hur verkligheten hade sett ut, som jag inte ens vill beskriva här
...så jag besparade både mig och massören för en mycket otrevlig upplevelse och framsköt min massage till nästa vecka...
Nu sitter jag här med ett huvud fullt av snor, några "fettknölar" som borde slippa på sträckbänken, och en extra del i min kropp, som antagligen exploderar av sig själv, inom närmaste framtid, och jag hoppas den inte ger sig till känna den dagen den vill avlägsna sig från min kropp! Så nu skall jag gå och ta pannkakan ur ugnen, och försöka få mitt ena öra upplåst som är i ett litet surr tillstånd tack vare flunssan, och lyssna på min man som lider av samma flunssa som mig....Behöver jag berätta mera :D :D
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar