Jag brukar väl mest gnälla och klaga på min man här i min blogg, men nu får jag nog erkänna att karln faktiskt gjort någon nytta här i sitt liv...förutom att han gifte sig med mig och gett mig två underbara barn... ;) Han är ju faktiskt den som skött om våra "ytor" utanför huset. Det är han som krattat, plockat ogräs och överlag sett till att våra minimala ägor sett något hyfsade ut... Inte för att jag någonsin berömt eller gett honom tacken för det. Inte fan tackar han mig heller då hans kalsonger är ren tvättade, och inte märker han då han kryper ner i rena lakan i sängen. Herregud, han märker ju inte ens då jag varit till frissan...undrar om han skulle lägga märke till om jag flyttade köksbordet till vardagsrummet...Men gud nåde om jag skulle byta ut dator stolen till en träpall, eller ändra på stället där ölen förvaras. Ja det skulle nog gubben notera inom fem röda sekunder... ;)
Nu har jag då fått axla över rollen som "trädgårdsmästare"...och visst går det väl an...så länge ingen kommer och kritiserar mitt jobb. Än mindre förstöra det arbete jag lagt ut för att få vår trädgård att likna en tomt där man kan bo och existera på...Och det har väl sett lovande ut, enda tills för en vecka tillbaka! Men det som "förstört" min idyll, är något som jag inte kan kommentera eller reagera negativt emot, i alla fall inte så gubben min hör...För han har äntligen hittat en ny växel i sin växel-låda...den där växeln jag väntat på i några veckor.Så nu ska jag vara tyst och inte klaga, trots att det kokar inom mig... För nu ser halva vår bakgård ut som ett slagfält, och jag får helt enkelt stå ut med det.
Ved, ved, ved, bark, bark, bark, sågspån i miljoner utspritt längs gräsmattan, runt och inuti alla buskar och blomrabatter. Jag krattar och krattar, ju mer jag gör det, desto mer sprider sig sågspånet längs med gräsmattan. Det ser ju nästan ut som ett snötäcke, och gräset har inte en chans att gro...och jag småler och visslar...och krattar lite till ;) För visst i tusan är det bra att ha ved, få lagret fyllt till vintern, så därför kan jag inte klaga. MEN att ha detta kaoset just nu...mindre än tre veckor före vi ska ha studentfest...UTE på gården!! Det är orsaken till min lilla frustation just nu...Men jag är snäll och tiger och är tyst! Jag deltar aktivt i vedjobbet för att påskynda denna process så att jag kanske kan se en relativt uppstädad gräsmatta 1.6...
Då vedhögen anlände på vår gård, ansåg jag att den aldrig hinner bli bort huggen innan skolavslutnings dagen, så jag hade redan psykat mig själv med att klara av att se på högen, den som total blockerade den gaveln av huset där vi alltid går för att komma till baksidan av huset. Den andra gaveln ser ju ut som en vildvuxen djungel...för där går aldrig någon, allra minst våra gäster... ;) Men hade som sagt lärt mig leva med tanken att nu är det bara så att gästerna den 1.6 får ta djungelvägen... Fram tills för en vecka sedan då motorsågen plockades fram och kaoset tog sin början...
Var förstås glad att vedhögen började bli mindre...och nämnde i något skede att det hade varit bra om arbetet börjat tidigare och högen varit borta innan studentfesten. Då fick jag till svar att de lovar nog mina män här i huset, att högen är borta tills dess...Så nu är det full talko på att få högen bort :) Ungarna sågar och klyver, svärfar står i anletes svett och hugger nästan dagligen,gubben ger an och jag försöker få en och annan stock kluven då jag har tid...men jag måste ju hinna kratta bort allt sågspån emellan...tror vi snart har fått en liten kvadratmeter till på tomten, av allt spån och bark jag kippar bakom vedlidret ;)
Ja, skulle jag ännu bära ut allt spån jag sopar upp inomhus...då skulle det kanske öka med två kvadratmeter. För nu är det ju inte bara gården som är ett kaos, det finns ju av eländet i vareviga knut inomhus med! Mattor, bykkorgen, bykmaskinen, golven och ja, a t.o.m i sängen har jag hittat spån...jag tror jag drömmer om spån! För att inte tala om alla jävla strumpor och skoplagg, från dem lossnar ju inte fanskapet, spånet har helt enkelt etsat sig fast i dem...men ännu är jag tyst och inte klagar. Jag krattar och sopar...det är ju trots allt nästan 3 veckor kvar tills vi ska ha "fest"...
Så jag kan nog glömma allt som heter fönstertvätt, storstädning eller upp-piffande av trädgården...För NU SÅGAR VI VED!!! Kanske jag kan hitta på några vackra dekorationer av spånet och barken...Varför inte köra på ett riktigt ute-tema till studentfest...lite barkbåtar som flyter omkring i skålar med vatten, sågspån utstrött på borden, kan väl låna lite höbalar av mor och far som vi kan sitta på...kanske vi kan ta deras får hit med, som betar mellan borden och bräker gästerna i öronen. Låter det inte bra...lite annorlunda skulle det ju vara... :D
Men inte ska jag klaga så mycket, är nog evigt tacksam då det sprakar i vedspisen i vinter, att jag får ha varmt i huset :) Och visst doftar det gott där ute runt all ved, för ny kluven ved doftar faktiskt himla fräscht! Så nog ska det bli så bra det här med, bara det blir färdigt... :D
Då vedhögen anlände på vår gård, ansåg jag att den aldrig hinner bli bort huggen innan skolavslutnings dagen, så jag hade redan psykat mig själv med att klara av att se på högen, den som total blockerade den gaveln av huset där vi alltid går för att komma till baksidan av huset. Den andra gaveln ser ju ut som en vildvuxen djungel...för där går aldrig någon, allra minst våra gäster... ;) Men hade som sagt lärt mig leva med tanken att nu är det bara så att gästerna den 1.6 får ta djungelvägen... Fram tills för en vecka sedan då motorsågen plockades fram och kaoset tog sin början...
Var förstås glad att vedhögen började bli mindre...och nämnde i något skede att det hade varit bra om arbetet börjat tidigare och högen varit borta innan studentfesten. Då fick jag till svar att de lovar nog mina män här i huset, att högen är borta tills dess...Så nu är det full talko på att få högen bort :) Ungarna sågar och klyver, svärfar står i anletes svett och hugger nästan dagligen,gubben ger an och jag försöker få en och annan stock kluven då jag har tid...men jag måste ju hinna kratta bort allt sågspån emellan...tror vi snart har fått en liten kvadratmeter till på tomten, av allt spån och bark jag kippar bakom vedlidret ;)
Ja, skulle jag ännu bära ut allt spån jag sopar upp inomhus...då skulle det kanske öka med två kvadratmeter. För nu är det ju inte bara gården som är ett kaos, det finns ju av eländet i vareviga knut inomhus med! Mattor, bykkorgen, bykmaskinen, golven och ja, a t.o.m i sängen har jag hittat spån...jag tror jag drömmer om spån! För att inte tala om alla jävla strumpor och skoplagg, från dem lossnar ju inte fanskapet, spånet har helt enkelt etsat sig fast i dem...men ännu är jag tyst och inte klagar. Jag krattar och sopar...det är ju trots allt nästan 3 veckor kvar tills vi ska ha "fest"...
Så jag kan nog glömma allt som heter fönstertvätt, storstädning eller upp-piffande av trädgården...För NU SÅGAR VI VED!!! Kanske jag kan hitta på några vackra dekorationer av spånet och barken...Varför inte köra på ett riktigt ute-tema till studentfest...lite barkbåtar som flyter omkring i skålar med vatten, sågspån utstrött på borden, kan väl låna lite höbalar av mor och far som vi kan sitta på...kanske vi kan ta deras får hit med, som betar mellan borden och bräker gästerna i öronen. Låter det inte bra...lite annorlunda skulle det ju vara... :D
Men inte ska jag klaga så mycket, är nog evigt tacksam då det sprakar i vedspisen i vinter, att jag får ha varmt i huset :) Och visst doftar det gott där ute runt all ved, för ny kluven ved doftar faktiskt himla fräscht! Så nog ska det bli så bra det här med, bara det blir färdigt... :D



Inga kommentarer:
Skicka en kommentar