Händelserika dagar...

En vecka har gått, sedan jag senast loggade in mig här...och en massa har jag hunnit genomgå under dessa 7 dagar...Jag har åkt buss till Esbo,på de mest slingrigaste vägarna,igenom byar jag inte visste existerar i södra Finland, jag har varit till Estland, haft en hel dag kläd-shopping tillsammans med familjen, ja,a, även min man var med...firat svärfars 65-år, varit på konfirmation och insjuknat i magsjuka och feber...Inte illa att hinna med allt detta...men nu är vardagen här igen, några dagar, tills midsommaren kommer emot inkommande veckoslut... :)

Buss åkte vi ofta till min syster då pojkarna var små, men det är ett tag sedan. Det enda jag kom ihåg var att se till att ta den "snabba" bussen, som tar 3h...Så gjorde jag, men efter att 2 1/2 timme gått av bussresan, och jag inte sett en skymt av en motorväg, än mindre en rak vanlig bilväg...Det enda jag såg var åkrar, skog och någon enstaka bondgård, då gick det en tanke genom huvudet...Hade jag satt mig på fel buss, borde jag ha bytt buss under resan...Inte hade jag gjort det, väl framkommen fick jag bara konstatera att det finns andra små-byar, än där jag själv bor, som folk är beroende av bussförbindelser ;) Undrar fortfarande vilka vägar den andra "långsammare" bussen kör...lär ska bli oprövad för min del...

Estlands resan var toppen, vi hade hur skoj som helst med min syster, solen sken från klarblå himmel, maten och vinet smakade gott. Jag fick första gången uppleva Gamla stan, och vilken upplevelse :D Jag har aldrig riktigt gillat Estland, har nu endast åkt dit i ett syfte, vilket alla säkert vet vad det är...;) Men att sitta på en uteservering mitt i Gamla stan, ja, det kändes som om jag var i Tyskland, det var verkligen vackert där, så jag kan gott tänka mig att åka dit igen. Vi njöt med min syster, så mycket att vi nästan tänkte glömma bort att handla det vi egentligen var där för. Vi hade tänk gå ner tillbaka till hamnen, men beslöt att åka taxi, cykel-taxi...En stackars tonårspojke, hamnade att trampa oss två "klumpedunsar" med en cykel som hade växelsystemet sönder, fler kilometer ner till hamnen...Tack och lov var det inga uppförsbackar, då hade jag nog bytt plats med killen, för så synd tyckte jag om honom...Men han säkrade att allt var ok, detta var hans sommarjobb...Han fick gott om dricks, så jag hade bra att vara efter det, nog för att jag ännu ser hans svett som rinner i nacken...

Handlandet hann vi med, det tar ju inte så värst länge att kasta ihop några lådor med öl, long drink, vodka och vin...Tick-tack hade vi kärrorna fyllda, ett större dilemma var det att få allt ordentligt fastspänt...Jag skrattade åt min syster kvällen innan, och undrade varför hon hade sin öl-kärra fullsatt med "bläck-fiskar", jag hade ju bara en, så har jag alltid förut haft och klarat mig bra...Tack och lov hade hon av dem i mängder, hon mindes väl fjolårets resa, så nu såg hon till att vara välutrustad...Alla bläck-fiskar behövdes, hade inte skadat med någon extra...Nästa år kommer vi att vara utrustade med silver-tejp och plastfolie...:) Kanske det vore enklare att fara med egen bil...men då skulle ju värsta spänningen vara borta... ;)

På lördagen kom min familj in till Esbo, vi skulle shoppa...som sagt, TILLSAMMANS med far i huset...Jag visste hur det skulle sluta, innan det ens började...Skulle det för guds skull ens ha handlat om att köpa lite vardagskläder åt ungarna, hade det väl gått relativt bra, men nu gällde det att införskaffa kostym och festskor åt den äldre, skjorta, slips och festskor åt den yngre, examen och konfirmationsgåvor och utöver det ännu de vanliga vardagskläderna... Efter första butiksbesöket som tog maximalt 10 minuter och vi inget handlade, frustar min man ut och undrar om vi snart är klara och kan åka hem...Ge mig nåd, tänkte jag, hur ska han klara av resten av dagen. Försökte se mig omkring efter någon form av butik som sålde elektronik, dit hade jag skuffat iväg honom, men så långt ögat nådde såg jag bara kläder, smycken och heminredning... Så gubben satt vackert på en bänk utanför varje affär, såg mer och mer stressad ut för varje gång vi kom ut med en ny plastkasse...Till slut var jag tvungen att dra honom iväg till Hesburger, så han fick sin efterlängtade hamburgare. Efter det var han betydligt mer medgörlig, då han ännu kände smaken av dressingen i mungiporna, han t.om log några gånger... Jag slog i varje fall rekord, under 2 timmar hade jag och ungarna lyckats shoppa allt som var tänkt, ja, inte det som jag själv skulle ha behövt...det lämnar jag till nästa gång, då gubben är hemma ;)

Lördag kväll gratulerade vi svärfar, på söndagen var vi bjudna på konfirmation... Kände mig redan konstig, då jag steg upp, hade bara velat bli i sängen, men ville absolut inte missa grannflickornas stora dag. Så jag pinade iväg mig, redan i kyrkan kände jag mig bättre, så jag antog att jag endast mådde konstigt p.ga fler långa och tunga dagar jag hade bakom mig... Då varken den goda maten eller sötbuffen riktigt ville gå ner på konfirmationsfesten, förstod jag att allt inte var bra...Jag tackar ju aldrig nej till dylikt.Efter ett och halvt dygns spy sessioner och feber med den värsta värken i kroppen, fick jag svar på mina farhågor...Jag var sjuk, min aptit var det inget fel på. Nu smakar maten rätt så bra igen, och jag längtar efter att få börja jobba imoron, svetten rinner inte vid minsta rörelse, nog för att den runnit de senaste timmarna igen...

Efter att jag varit borta några dygn, haft fullt upp de få timmar jag var hemma innan jag hamnade att lägga mig under täcket, så kan ni ju begripa att nu pratar vi inte mera om, några maskiner byke som ligger efter eller några damm-tussar här och där...nog har vårt kylskåp varit tomt, men inte så tomt som idag...Hade väl funnits lite mer där, om jag "vågat" säga till min man på lördagen då vi var på shopping, att nu är det endast veckohandlingen av maten kvar...Men det avstod jag ifrån... ;)


Så nu har jag krupit in tillbaka i mamma rollen, nu var det slut på husmors semester, nu har jag tagit igen det jag lämnat ogjort de senaste 4 dagarna...Det har gått hur bra som helst, tack vare att jag kom bort ett par dagar, fick koppla av från den vardagliga stressen. Tänk vad lite man som kvinna egentligen behöver, för att uppskatta sin gråa vardag igen...