Midsommar...

Gissa vilken kanna är min... ;)

 

 

 

Jag är absolut ingen fantast av färgen rosa, förutom då det gäller ute-redskap, jag har fått en liten fetisch för att samla på mig av dylika. För ett par somrar sen, köpte jag en ny kratta, där det ingick både kratta och räfsa, båda härligt rosa :) Det var rosa-bandet kampanj på dem, så jag understödde även till gott ändamål. Jag har länge tänkt köpa det lilla verktygs-set som finns i rosa, men har ännu inte unnat mig den lyxen. Igår då jag råkade gå förbi denna sprutkanna, härliga rosa kanna, kunde jag inte låta bli...den skulle bli min...

Som ni ser på bilden, saknar de två övriga kannor sitt munstycke, så min man har bett mig köpa ett nytt, eller skaffa en helt ny kanna...Igår då jag kom hem, och sade att jag köpt ny kanna, blev han väl nöjd, tills han såg färgen på den...Hans ansiktsuttryck var väl inte så förtjusande, eftersom det är han som sköter så gott som allt trädgårdsarbete i vårt hushåll, i synnerhet bevattningen... jag riktigt såg, hur han skämdes då han skulle trippa omkring med vår fina rosa kanna ;) Idag fick vår äldre syn på kannan, och utbrast omedelbart: Vad fan är det där...och lurade på sin far tillika :) Sonens flickvän blev nyss färdig skolad timmerman, även hon samlar på rosa verktyg, hon har t.om rosa snickarbyxor (jag är avundsjuk), så sonen såg väl framför sig ett hav av rosa saker, både ute och inne :)

Jag gillar i varje fall min nya kanna, har t.om vattnat blommorna idag, så att gubben inte behövde gå och skämmas...Hade det varit som vanligt, så som många år tidigare, dagen innan midsommarafton, ja, då hade jag inte vattnat blommor...då skulle jag ha legat rak lång och jublat över att semestern har börjat...men inte idag. Jag skall jobba ännu nästa vecka,sen är det dags för den efterlängtade sommar semestern :) Eftersom jag alltid börjat semestern vid midsommar, känns det helt konstigt...det känns inte alls som midsommar nu, det är som om något fattas...Visserligen är det skönt att veta att man har allt framför sig än, och en vecka går fort, så riktigt snart får jag börja njuta :)

En annan sak som gör att det inte riktigt känns som midsommar, är att detta år, året jag trodde skulle bli hur tungt som helst, då vi skulle ta de största strider med vår yngre, angående, var - vad - när - hur, han får göra detta år denna helg...Förra året var det på nåder vi fick honom att hållas hemma hela veckoslutet...Då visste jag att detta år inte skulle gå lika smärtfritt. Och denna midsommarhelg, är en helg säkert många föräldrar fasar över, då barnen kommer upp i tonåren. Det är båtar, alkohol, eld, stränder...allt sånt som medför en massa risker och faror...så jag har en längre tid målat fan på väggen, och fasat för alla konflikter... För en gångs skull, slapp jag undan med bara tanken...yngsta sonen for redan idag iväg på sitt midsommar firande, utan de minsta lilla konflikter här hemma...och jag kan vara lugn som en filbunke hela veckoslutet :)

Hans flickväns föräldrar var så hjärtans vänliga och erbjöd att vår son mer än gärna fick följa med deras familj, till en stuga där de skulle fira hela midsommaren. Jag behövde inte fråga mer än en gång av sonen, han var genast med på noterna, han ville så gärna åka med :) Så nu vet jag var jag har min son hela helgen, jag behöver inte oroa mig ett dugg...tack och lov för dessa flickvänner mina söner har, de har nog "räddat" mig fler gånger :D Och som jag sa åt min kollega idag...om det "talas på byn" efter midsommaren, om dagens ungdom, hur dom gör si och så, det prackas ner på dem, och min son oftast är den som blir utpekad, så efter denna helg, kan jag gå rakryggad, och veta till 100% att han inte varit inblandad i något som hänt på denna ö under denna helg ;)

Trots att jag inte har den riktiga känslan över att det skall bli midsommar, vet jag, att då vi imorgon kväll sätter oss ner i gott sällskap för att fira denna sommar högtid, så faller alla bitar på plats, då är nog allt som det ska vara :) Vi kommer att skratta och ha roligt, långt inpå småtimmarna...Och jag tänker njuta av varje sekund! Jag har ju min nya fina rosa kanna, yngsta sonen i tryggt förvar och jag är omringad av mina goda vänner...och det bästa av allt, jag behöver inte oroa mig för kattfröken...Hon kom hem på morgonsidan förra natten, så som jag gissade ;)