Känslan att vara till nytta, att ge en hjälpande hand, göra något som gläder en annan, att ge av sin egen tid bara för att någon i din närhet uppskattar det du gjort, det är en känsla som gör mig personligen jätte glad. Det är tyvärr inte så ofta jag känner den känslan, att jag hjälpt någon i min omgivning, men idag har jag gjort det, och jag mår så bra av den lilla gest jag bidragit med idag...
Visserligen har jag inte gjort något bara sådär apropå, jag har fullföljt min födelsedagsgåva åt min far...Min pappa fyllde år i veckan, och vad ger man en karl som har allt vad han behöver, och klargör för varje år att han inget vill ha, han vill att vi ska spara pengarna till något mer vettigt ;) Att inte ha någon gåva, fungerar inte i min värld, det är klart min älskade far skall få något. Och detta år kom vi på en jätte bra idé med min mor...vi ska fixa till hans bil! Bilen är hans käraste ägodel, han älskar att glida sakta omkring runt denna ö, för att gång på gång uppleva alla skogsvägar som går att finna...Min far är en typisk bilist som retar gallfeber på alla sina med trafikanter...Han är garanterat den enda person jag känner som klarar av att köra så sakta med sin bil, utan att bilen börjar knycka och rycka...Man springer ju för tusan snabbare än han kör...Den dag min far skulle säga åt mig att han fått fortkörningsböter, då skulle jag skratta ihjäl mig... :D
Hans bil är hans käraste ägodel, tyvärr skulle man inte tro det då man ser i vilket skick den är... Jag kan inte säga att den får den mest älskvärda behandling...det var då våra geniala planer kom till, nu ska hans bil få en rejäl ansiktslyftning :) Min mor köpte nya torkare till vindrutan, eftersom de förra endast hade metallen kvar, gummit hade gjort sitt för många år sedan...även ny klädsel till säten skaffade hon. Jag och min familj gav ett "presentkort" som innehöll både invändig och utvändig tvätt av hans bil...Hade jag då vetat vad jag lovat, hade det säkert blivit ogjort...eftersom jag idag spenderat 4 timmar för att få min fars bil att se ut som en bil...
Herregud hur mycket skit kan man få in i en bil...efter att jag plockat bort allt löst skräp, så att jag hittade golvmattorna, hade jag inget annat val än att ta en spade från sandlådan och börja ösa ur sand från golven, innan jag ens vågade tänka tanken att ta fram dammsugaren... ;) Vädret idag bidrog med att göra hela jobbet dubbelt värre, jag hamnade att köra in bilen fler etapper i garaget, då det regnade, men eftersom det är så trångt i vårt garage (varför måntro...där skulle det även behövas en ansiktslyftning...) ville jag ha bilen ute, så att det fanns bättre rum. En positiv sak med att städa en bil i "detta skick", är slutresultatet, man ser verkligen den stora skillnaden, och det känns bra :)
Efter 4 timmar var det en helt ny bil, inte det slutresultatet jag hade hoppats, hade velat få den ännu renare, men det var hopplöst, jag skulle ha behövt några dygn till... Visst var det en märkbar ändring, och doften i bilen var ett tecken på att något hänt i denna bil... För att inte tala om att vi "hittade" en baklucka...efter att vi städat bort några kilo havre, och några kilo torkade enris barr, som jag plockade med en pinsett, eftersom de var ingrodda i den ludna mattan... Vad gör man inte för sin far ;)
Gåvan jag gav min far, visade sig vara betydligt mer arbetsdryg än jag räknat med, men att se glädjen i hans ögon då vi körde hem bilen tillbaka, gjorde att vår insats var värd jobbet :) Har på känn att farsgubben kommer att njuta till fullo då han glider iväg på sina turer, med en väldoftande, nytvättad bil... Men ack hur länge...han klargjorde genast att han gärna vill ha samma gåva nästa år då han fyller år, så antar att han inte har några större planer på att själv hålla sin bil i form ;) Men det kvittar, för både jag och min far är glada för stunden, han har en ren bil, och jag känner mig nöjd för min insats till hans glädje!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar