Jag älskar vinter...

Nå ja!!! Nu börjar blodcirkulationen så där sakta funktionera i mina fingrar igen så jag kan sitta här vid datorn och knappra en stund på tangenterna. Även tårna börjar få känseln tillbaka, så jag börjar känna mig som en människa igen, även en gladare sådan :) Visst finns det många saker jag inte tycker om eller tål, men bland med det värsta jag vet, är att frysa...

Trots att jag älskar vinter, mer än sommarvärme, så lider jag av att vara frusen. Jag klarar nog av att stå ute rätt länge och frysa, och det finns väl inget skönare än att komma in i värmen efter det, men tiden det tar att få upp värmen i kroppen igen, det är den jag avskyr. Det hettar om kinderna, tillika det värker i fingrar och tår, och hela benmärgen känns iskall. Och allt detta skall jag pina mig själv med bara för att jag inte tar mig i kragen och skaffar ordentlig vinterutrustning. Alla har väl hört uttrycket: "det finns inga dåliga väder, bara dåliga kläder"? Och jag håller fullständigt med detta uttryck... I dagens samhälle finns det nog på marknaden allt i klädväg som garanterat håller kylan borta, det är bara det att min ekonomi tillåter inte mig att införskaffa allt jag skulle vilja ha.

Enda sedan jag var liten har jag haft problem med att frysa om mina händer. Åkte slalom vintrarna igenom i min barndom, kunde ha spenderat timtal i backarna, men jag frös alltid om mina händer...Tills min mor en vinter köpte åt mig ett par vita läderhandskar som hade den mest sköna stoppningen. Efter det frös jag aldrig om händerna. Det här hände då jag var runt 13-14 år, och jag som inte har världens ordning och reda med mig, har handskarna kvar i skåpet här hemma. De har funnits med i snart 30 år och klarat av 7 st flyttnings kalas (ja, så många gånger har vi flyttat med min man, innan vi "hittade hem" ) Nu kan jag tyvärr inte använda handskarna mer, de är för små...så varför sparar jag på dem? Ja, det vet inte jag... Och inte har jag aldrig funnit motsvarande som skulle vara lika bra. Förutom de vantar jag nu använt de senaste 10 åren, de är nästan lika bra!

Varma och sköna!

Det är fråga om hederliga hemstickade vantar, som jag fick av ett syskonpar som var mina dagbarn. De är/var så där härligt ludna stickade med yvigt garn, under åren har garnet "tovat" till sig, så de är varma som bara den. OM jag skulle få hålla dem på hela tiden...men i mitt jobb måste jag ta bort vantarna rätt så ofta, för att snyta en näsa, rätta till mössa och vantar, justera gummiband under stövlarna m.m :) Så i vanliga fall tar det inte så länge innan jag börjar ha stelfrusna fingrar, för att inte tala om tårna...Till det kan jag kort och gott säga att det är ju omöjligt att hitta varma skoplagg som passar mig. Även här hade jag ett par kängor MÅNGA år som jag aldrig frös med, men dagen kom då det var dags att slänga dem då skobottnet knappt fanns kvar. Efter det har jag inte hittat motsvarande...

Kanske jag skulle hitta, om jag skulle leta...Men, men...i denna familj är det så som det säkert är i många andra familjer. Barnen går i förtur...Jag är så funtad, att räcker inte mina pengar till allt, så ser jag till att mina ungar har det bra, och jag klarar mig på det jag har. Med två söner som växt i en takt som heter duga, har det betytt att det årligen behövts förnyas både sommar och vinter garderob för dem. Har nog fler vintrar sagt åt min man att nu jävlar skall jag ha nya vinterkläder...här står jag fortfarande med samma rock och byxor som jag gjorde förr...ja...minns inte mera vilket århundrade jag skaffade dem...Men de är still going strong, men nu är det nog dags att börja förnya dem. Det hade tydligen ifjol lyckats smyga in ett mörkt plagg i bykmaskinen, som nu färgat av sig på min gamla goda vinterrock :( Vissrligen är väl vintern snart slut, så nog kan jag gott ännu denna vinter slita på min urtvättade rock, i hopp om att nästa vinter få en ny :)

Nu kommer vi till det största dilemmat...MÖSSAN...Så länge jag levt och kommer att leva, så finns det inte en mössa som passar på mitt huvud!!! Har aldrig funnits och kommer aldrig att finnas!!! Visst finns det mössor som ryms och sitter på mitt huvud, men dom bara inte passar! Jag ser ut som en galning med allt jag drar över öronen. Och detta har jag lidit av sedan barnsben! Min mor var sträng med att jag skulle använda mössa, den ena fulare än den andra! Vet inte hur många mössor jag "tappat", grävt ner i snödrivorna, eller på flit glömt efter mig (nu vet du mamma, vart alla mina mössor försvann ;) för att slippa bära dessa spektakel på mitt huvud. Vägrade använda mössa i nästan 15år av mitt vuxna liv...men senaste åren har jag varit tvungen att ta mitt sunda förnuft till fånga, för att skona mina öron och det lilla jag har kvar mellan öronen.

Horribel...

I dags läge använder jag en mössa som är arvegods av mina barn. För många år sedan var det pop med mössor som ser ut som "håret" står upp ovanför mössan...och just en sådan har jag valt att jag täcks gå med! Herregud, gumman är 40+ och springer omkring med en ton-års "pipo". Inte att glömma...båda sönerna hade likadana mössor, men EN (ni kan ju gissa om det var den yngre eller äldre) av sönerna valde att "trimma och frisera" om mössorna, så "håret" på mössan ser rätt så vanskapt ut... Mina dagbarn brukar säga: "Nu tar Hanna den där tassiga mössan igen" :) Och föräldrar till barnen, föräldrar som känt mig många år, brukar säga att NU är det kallt då även Hanna tagit mössan på sig :) Tack och lov jobbar jag hemma, jag vistas på min egen gård, jag kan gå klädd bäst jag vill, huvudsaken att jag själv trivs...

Och visst trivs jag med mina kläder, enda problemet är att jag fryser...Denna vinter behövde jag endast skaffa nya kläder åt vår yngre, staten sköter om att vår äldre har det varmt, så kanske...kanske jag nästa vinter har möjlighet att piffa upp mig själv :) Nu hoppas jag att bastun är klar, så jag får ta in den sista värmen min kropp behöver för idag. Min man tog mig inte på orden då jag undrade om han kunde lägga bastun på medan jag stod ute med barnen...antagligen ropade jag inte tillräckligt hårt, för innerst inne menade jag allvar, för så mycket frös jag...