Nu hinner jag bara sitta en stund , håller på att förbereda mat, så måste ta paus emellan skrivandet... Mat förbereder jag för ett helt kompani...nog för att jag undrar vem och hur många kommer att äta, eftersom jag för tillfället sitter ensam hemma, och maten är klar om en halv timme... Båda sönerna är ute och flänger med sina flickvänner, jo, vår yngre har han också hittat en trevlig tjej :), meningen är att i alla fall den äldre med flickvän skall komma hem och äta, den yngre vet jag inte vad de har för planer. Nå gubben kommer i alla fall hem från jobb, hungrig som vanligt, så ett ansikte får jag framför mig i matbordet i alla fall...De andra för väl värma an efter att de kommer hem, så jag ser framför mig fler dukningar ikväll...men det kvittar för jag gillar att ha huset fullt av ungdomar :)
Medan jag höll på att förbereda kvällens middag, då jag stod där med mina potatisar till gratängen och köttbiten, grönsaker och sallat, så drömde jag igen mig bort, jag drömde om hur jag skulle vilja vara en bra kock, kunna laga god gourmé mat, våga pröva på nya recept...Istället för att år ut och år in laga samma tråkiga gratäng och samma torra köttbit... Men tyvärr är jag så tråkig, jag är så inrutad i mitt gamla jag, jag tar det säkra före det osäkra, så jag håller mig till mina bombsäkra måltider, de som aldrig kan gå fel...Visst lagar jag ibland något nytt, oftast något jag blivit bjuden hos någon annan, då kan jag få receptet av dem, och jag kan även ringa fler gånger för att fråga HUR det egentligen skall fixas... ;) Om jag sen lyckas med det, så får den rätten äran att bli serverad gång på gång...tills den är lika uttjatad som min gratäng... :)
Jag fastnar ofta framför tv:n då det kommer mat program...jag kan se på dem alla. Där sitter jag med dräglet rinnande i mungipan, blir mer hungrig för varje maträtt de tillreder...I takt med mat de tillagar, springer jag till kylskåpet vid varje reklam...Medan jag sitter där med munnen full av allt onyttigt jag hittade i kylskåpet, konstaterar jag hur gott och enkelt det vore att tillreda motsvarande maträtt de visat i tv:n... Men alla gånger slutar det lika...innan sluttexten rullat klart, har jag glömt hälften av receptet, och än mindre minns jag vilken www adress man skulle söka på nätet för att hitta det... Det samma gäller då jag hittar ett tilltalande recept i någon tidning...jag har nästan bestämt mig för att pröva ifrågavarande recept, tills jag läser vilka ingredienser det ska vara. Det räcker med att en ingrediens av 15 möjliga, är något jag själv inte är favorit av, eller att en ingrediens är något jag aldrig hört talas om, något som inte existerar i våra matbutiker inom närmaste 100 km...Då ger jag också upp, jag håller mig till mina trygga korvar, maletkött och kyckling, kryddat med lite salt och peppar... ;)
En annan princip jag har, är att aldrig bjuda på något vi i familjen inte först prövat. Men det gjorde jag igår, jag fixade en gryta som jag aldrig lagat förut...Tänkte väl att då det gäller min egen släkt så kan de fungera som prov kaniner...Och en gryta kan man väl sällan misslyckas med, i med en massa vin och kryddor, och låter det puttra på i en evighet, så blir nog slut resultatet bra... Så blev det tack och lov igår, grytan lyckades, alla tyckte om den...eller så åt de endast av artighet ;) Men jag gjorde ett steg i rätt riktning, jag vågade avvika från min princip, så kanske jag småningom vågar pröva mig fram på nya recept...Så vi skulle få lite varierande meny till våra helg middagar...Nog för att det kan bli svårt för min man att avstå från min vitlöks gratäng...för den önskar han alltid då jag frågar tips av honom, så det är väl bra att en av mina rätter är uppskattade :)
Nu hann jag skriva klart innan maten ska stå på bordet, och lindrigt slipper jag med dukningen...det ser ut att bli bara min man och jag som njuter av denna lördags middag...tillsvidare i alla fall... väntar nog med att plocka allt i kylskåpet efter att vi ätit, för jag antar att det blir i alla fall 3 dukningar ikväll... :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar